Oljan fortfarande central för tillväxten

Högkonjunkturen står för dörren och inflationsbe-
kämpning genom ränte- höjningar ses just nu som den viktigaste åtgärden för att hålla ekonomin i styr. Samtidigt tornar mörka moln upp sig i horisonten. Thina Saltvedt, Björn Rosengren och Annika Winsth berättade om världsekonomin och den osäkerhet som råder.

Annika Winsth, Thina Saltvedt och Björn Rosengren gav sin syn på världsekonomin

Tillgången på olja är fortfarande den enskilt viktigaste faktorn för ekonomisk tillväxt i världen. För den som eventuellt trott att oljeberoendet är något vi är på väg att lämna bakom oss, innebar beskedet på Norsk-Svenska Handelskammarens senaste medlemsmöte ett sobert uppvaknande.Oljepriset närmar sig återigen de rekordnivåer som rådde under sommaren 2008. Oroligheterna i Nordafrika har lett till en lägre oljeproduktion och marknaden reagerar med en att höja riskpremierna ytterligare från en redan hög nivå.- Samtidigt minskar reservkapaciteten snabbt och ingen vet idag hur stor den är, säger Thina Saltvedt, olje- och råvaruanalytiker på Nordea.

Svårt att förutspå

Åtta av världens 15 största oljeproducerande länder ligger i det oroliga området i Nordafrika, Mellanöstern och på arabiska halvön. Ytterligare fem av länderna kan räknas som mer eller mindre instabila.

– Även om Libyen är en viktig oljeexportör står landet ändå för bara 2 % av världsproduktionen. Den enskilt största oljeproducenten i världen är Saudiarabien med hela 12 % av världsproduktionen, påpekar Saltvedt.

Saltvedt påminner om hur svårt det är att förutspå fluktuationer i oljepriset.

– I januari 2008 förutspådde vi att priset inom tolv månader skulle ligga på mellan 50 och 135 dollar per fat olja. Sommaren 2008 steg oljepriset till 150 dollar per fat för att under vintern och våren 2009 sjunka till under 40.

– Vi lyckades faktiskt missa prognosen både i över- och underkant, erkänner Saltvedt. När samma prognosmodell idag talar om ett spann på mellan 65 och 200 dollar per fat olja vid årsskiftet 2011/2012, måste vi ta med denna osäkerhet i beräkningen, sammanfattar hon.

Vem kan styra Saudiarabien?

Det finns många faktorer som gör prognosarbetet svårt. Inte minst frågan om vart folkupproren i Nordafrika kommer att leda. Här ser Björn Rosengren, senior advisor på Investment AB Kinnevik, tre viktiga frågor där vi idag saknar egentliga svar.
Den första frågan handlar om demokratiseringen av Nordafrika och Mellanöstern. Länder som alla har en djupgående korruption, saknar stabila samhälleliga institutioner och där klantillhörighet ofta går före nationstillhörighet.

Den andra frågan handlar om den geopolitiska styrningen i området.

– Vem kan i framtiden styra Saudiarabien och hur kommer den nya regimen i Egypten att ställa sig till USA och omvärlden? Och hur kommer detta i sin tur att påverka alla konflikters moder, Israel-Palestinakonflikte, frågar sig Rosengren.

Unga, fattiga och arbetslösa

Terrorhotet är den tredje frågan på Rosengrens agenda. Här finns inga snabba lösningar i sikte.

– Det enda som kan stabilisera regionen och på sikt ta ner riskerna är en demokratisering. EU kan spela en nyckelroll i denna process, till exempel genom studentutbyte, uppbyggnad av samhällsinstitutioner och genom att underlätta affärsutbytet med europeiska företag. Här kunde EU vara betydligt mer aktiva än idag, anser han.

För att verkligen förstå djupet i problemen måste man se på befolkningsstrukturen i de berörda länderna.

– Det som framförallt karakteriserar befolkningen i dessa länder är att de är unga, fattiga och arbetslösa. Det är en säker grogrund för protester, säger Annika Winsth, chefsekonom på Nordea.

– Sedan skiljer sig samhällsstrukturen åt i de olika länderna. I Tunisien och Egypten var det möjligt att uppnå förändring genom att göra sig av med en oönskad ledare medan samma process i till exempel Saudiarabien skulle vara mycket svårare.

Saudiarabiens nyckelroll för oljepriset och därmed världsekonomin är något som alla tre föreläsare återkommer till. Enligt Winsth ligger oljepriset redan idag farligt nära den gräns som hotar att hämma tillväxten i världsekonomin.

– Men om Saudiarabien skulle dras med i oroligheterna skulle oljepriset direkt rusa upp till 175 dollar per fat, vilket skulle innebära en allvarlig risk för en global recession, säger hon.

Japan främst en humanitär katastrof

Däremot tror varken Winsth eller Saltvedt att katastrofen i Japan får så stora konsekvenser för världsekonomin.

– Det som har hänt i Japan är främst en humanitär katastrof, säger Saltvedt.
Men hon utesluter inte att den kan leda till att efterfrågan på olja och naturgas ökar.

– Det kommer troligen att bli svårare att starta nya kärnkraftverk, samtidigt som strängare regler införs för den kärnkraft som redan finns. En del av det energibortfallet kommer att täckas med olja och naturgas, säger Saltvedt.
Också Winsth ser en ökad riskpremie i kärnkraften framöver.

– Kärnkraften kommer att bli dyrare, men i det stora hela blir de globala konsekvenserna av naturkatastrofen i Japan begränsade.

Trots all osäkerhet och alla mörka hot tickar tillväxten för närvarande på.

– Ser man till BNP-utvecklingen är Sverige och USA sedan tredje kvartalet 2010 tillbaka på samma nivå som rådde innan krisen, säger Winsth. I Norge, som klarade krisen bäst av alla de nordiska länderna, ligger man redan en bit över den nivån.
Den nordiska ekonomin är med andra ord ljus och rullar på så länge ingenting sker.

– Vi har en högkonjunktur i sikte, och det mest aktuella just nu är att bekämpa inflationen genom att höja räntorna, avslutar Winsth.

Text och bild: Martin von Pfaler